Gud så underbart det var att sova i egen säng inatt och att få vara hemma idag över dagen. Har bara gått och lullat runt utan att göra speciellt mycket, tvättat kläder är väl det enda nyttiga jag har gjort. Det är skönt att inte göra någonting alls när man kommer hem så här efter att ha varit borta. Älskar det.

Ikväll åker jag däremot tillbaka till Gällivare, har helgjobb på avdelningen. Hoppas det händer lika mycket som det har gjort hittills, då blir inte helgen så lång.

Våran lärare Therese kom ju och hälsade på oss i måndags! Slutbedömning för mig och moa eftersom vi avslutade våra två veckor på våra respektive ställen innan vi skulle byta plats med varandra, och en mittbedömning för dom andra två som är på ett och samma ställe hela tiden! Slutbedömningen gick JÄTTEBRA! Min handledare gav mig MVG och högsta betyg på alla " punkter "´Nöjd tjej! Hoppas att det går lika bra inne på BB/gyn och förlossningen också! :)

Sen kom therese till lägenheten där vi bor, där satt vi alla och drack te, åt glass i den jävulska kylan och skrattade och svamlade tillsammans! Just i det ögonblicket kom jag på hur mycket jag har saknat Therese. Hon känns inte som en lärare, utan mer som en väldigt bra kompis som vi alla har gemensam! Nästan så man längtar tillbaka till skolan ju... Inte bara efter kompisarna men efter hennes lektioner också!

Idag är en sån dag då allt känns... jobbigt, tror det är det ordet jag söker.

 Alla tankar jag annars brukar lyckas tränga undan attackerar min stackars skalle, dom sitter och hackar på mig likt envisa hackspettar som försöker bryta sig igenom skallbenet på mig! Försöker att inte släppa dom inpå mig, men fanskapen hittar in ialla fall. Månne om dom kröp in genom öronen?

Idag vet jag varken upp eller ner vad jag vill, tänker mest på framtiden och vad jag vill och inte vill. Åh, varför bry sig nu? Men det är snart studentdags och efter det är man ute i vuxenlivet.
Plus en massa annat som mest bara är jobbigt att tänka på!

How would it be if you were standing in my shoes
Can't you see that it's impossible to choose
No there's no making sense of it
Every way I go I'm bound to lose

Få se, idag är det onsdag, då var det igår jag var på min första riktiga förlossning! Det var jättehäftigt - går inte att beskriva med ord. Och även om det hade gått att beskriva så har jag inte tid nu, ska snart gå till bussen och åka hem över natten - är ledig imorgon och börjar först fredag kl 14. Woop woop!

Nä, förlossningen var det! J

ag fick vara med från början till slut, jag stod vid kvinnans sida och pushade på henne genom värkarna och allt. Gav henne vatten när hon ville ha, baddade henne i pannan med något kallt, hjälpte till att hålla upp huvudet på henne så det gick lättare att krysta, höll koll på henne och syrgasmasken och tog den ibland från henne ( dumma jag ) när barnmorskan sa att det räckte med syrgas. Det var helt amazing och obeskrivbart! Det var verkligen en upplevelse att få vara med på! Att få se ett nytt liv födas, ploppa ut bara.. eller ja.. ploppa och ploppa.. nä. Men födas, se hur det sprutar fostervatten och annat gegg åt alla håll och kanter, höra barnet skrika och bäst av allt - få se föräldrarnas lättnad, glädje och kärlek!! Obetalbart! Underbart! Kärleken bara fyller rummet!

Hade gärna vela berätta om en massa mer, men jag har inte tid nu! Tjao på er :)

Hade skrivit ett inlägg, ett bra inlägg, ett sånt inlägg som man kan läsa om flera år och minnas allt som om det hände igår. Sånt som jag gillar. Men jag lyckades trycka på nån knapp så allt försvann! Typiskt.

Nu ska jag sova och försöka stänga av öronen. Min room mate sitter och lyssnar på en massa låtar, och dom där låtarna plågar mig! Dom väcker en massa minnen. Minnen som är fina, jobbiga, minnen jag försöker förtränga men ändå minnas ( hur nu det ska gå till ) eller ja.... åh.

NATTI!

Lillebror fyller 7 år idag. Jag har svårt att förstå hur fort tiden går. Tyckte det var nyss han föddes.

Nu är huset överfullt av 12 sockerspeedade ungar som skriker högt, skrattar, hoppar och springer - dom är överallt!! Har fullt upp med att hålla koll så dom inte är inne i mitt rum och vänder det upp & ner.. Jag försöker intala mig själv att dom här två timmarna kommer gå fort.. Men det har just börjat och jag har redan börjat förlora hoppet - tror inte jag kommer ha någon hörsel kvar efter den här eftermiddagen. Hjälp mig någon!!

Hade det inte varit så förbannat kallt ute så hade jag flytt ut på en väldigt lång promenad och tagit hunden med mig för att skona honom, men det är så kallt ute att till och med hunden nästan hellre håller sig inne. Då är det illa.

Nu har åman farit   Det enda som är tråkigt med att hon kommer, är att hon någon gång måste fara igen.

Helgen har fyllts med massa prat, lite marknad, korta promenader i denna jävla kyla, svammel och disneyfilmer mitt i nätterna som man tittar/sover sig igenom! Har jag glömt något?  

Känner mig smått halvsidesförlamad utan min andra halva. Det är inte lätt att fungera normal när min ena hjärnhalva befinner sig 20 mil härifrån. Inte konstigt att man är som man är...  

Ikväll far jag tillbaka till gällivare. Den här gången blir det en lång vistelse där - har helgjobb! Men är ledig torsdagen, så kan åka hem på onsdag kväll! Får längta tills dess...  

Upptäckte just att sladden som man använder när man för över bilder från telefonen till datorn inte passar i den här nya datorn... Jag får spunk     

 Jösses... Tror folk i Jokkmokkstrakten har lite att skriva om på facebook! Alla tjatar om att det är - 40 på vissa håll i samhället! Veckans  händelse typ! Man behöver inte ens titta på termometern, bara kolla facebook! Genast så poppar det upp minst 20 statusuppdateringar om kylan och minst 10 bilder på termometrar som ett bevis på hur kallt det verkligen är!

Synd bara att ingen kunde uppdatera om hur kallt det är i Gällivare, hade behövt veta hur kallt det var här imorse! Skulle gå in till centrum och behövde veta om man kunde gå näck eller om man skulle pälsa på sig ordentligt! Här finns ingen termometer att kolla på heller.. Som tur var ringde min kära far och sa att enligt SMHI var det ca - 35.

Jag funderade nästan på att skita i att gå in till " centrum " för att handla det jag behövde. Men äsch, jag tog på mig kläderna och gick!

Och jag är glad för att jag valde att göra det, allvarligt! Jag har nästan saknat den här speciella februarikylan! När det är - 30 eller mer. Luften känns så ren och fräcsh, oftast när det är så här kallt så är det fint väder också - idag sken solen som aldrig förr från en klarblå himmel. Gud vad jag saknat solen! Det var helt underbart att bara gå och njuta i kylan i solskenet. Älskar solen när den lyser så här, speciellt på vintern! Allt blir så ljust och vackert! Med tanke på att det bara är mörkt här uppe flera månader per år, så älskar jag när det är sånt här väder! Jag fylls av så mycket glädje och kroppen bara vibrerar av lyckoruset!! Det får mig att längta till våren, och speciellt till sommaren när det är ljust dygnet runt  Man blir bara så trött och deppig av det eviga mörkret..

Jag vet inte om jag är ensam om att tycka det här, men när det är kallare än - 30 så känns det faktiskt inte så farligt kallt. Tidigare i veckan här har det varit ca - 25 eller därikring, och jag tycker att det känns mycket kallare! Men det kan ju vara inbillning   

Om nån timme går bussen hem till porjus! Ska börja packa ihop lite grejer och sen kanske glo på film tills det är dags att fara! Lovely! Måste komma ihåg att ta med mig en sån där sladd tillbaka till gällivare sen, så jag kan lägga över bilder från mobilen till datorn!

Nu är det Jokkmokks vintermarknad igen, det märks verkligen! Just nu i skrivande stund är det -40 grader i Jokkmokkstown! Åh, önskar att jag varit där, bara för att få känna hur jävla kallt det är! Tror till och med isbjörnarna går i strejk nu...

Men, det är ingen riktigt vintermarknad i Jokkmokk utan riktig kyla   Men nu äre nästan för kallt.. till och med jag klagar ju!

På tal om annat bara.

Det blev en hel del bilåkande igår. Följde med min room mate till det underbaraste stället på jorden en sväng - porjus för er som inte fattar! Hon skulle hämta nå prylar. Efter en vistelse på ca 10 minuter på pläjjset på jorden så for vi tillbaka till gällivare.. Vi for en liten ragg, mest för att jag som är en utböling ska förstå vars man ska köra när man drar raggen. Helt plötsligt så var vi i Malmberget av alla ställen... Bara för att jag råkade nämna att det var typ 10 år sen jag var där sist och att jag hade glömt bort hur man tog sig dit! Hahaha, så kan det gå ja! Då kände sig väl Moa bara tvungen att köra dit! Tror jag blev idiotförklarad under den där bilturen...   

" Tystnaden som uppstår när Karro säger att hon inte hittar till Malmberget....!! "

Idag var det sista dagen på mottagningen! På måndag börjar jag inne på BB/gyn och förlossningsavdelningen - can´t wait!

Imorgon blir det en snabb sväng på affärerna i gällivare innan jag hoppar på bussen hem! Är ju ledig imorgon!

Nu tänkte jag säga godnatt, men jag ska tillägga en sak innan - IMORGON KOMMER MIN FINA, UNDERBARA, BÄSTA WONDERFULLA HALVA TILL MIG!!! Åman, min vänstra kroppshalva och allt vad det innebär - en äggstock, en lunga mitt hjärta, HELA min hjärna, ett ben, en arm osv! Gud vad jag ska kramas på henne!   

Hon är pusselbiten som gör mig hel i alla lägen!

GÅDNAJJT! Nu ska jag njuta av att ligga i en varm säng i ett varmt rum, och tänka på att jag inte kommer vara bakis imorgon när jag vaknar som alla fyllskallar som är ute på marknadsområdet och festar kommer göra!

Idag fick jag äntligen vara med på ett kejsarsnitt! Det är något jag alltid drömmt om att få vara med på, det och en riktig förlossning! Nu har en av många drömmar gått i uppfyllelse! Det var så obeskrivligt! Helt klart det häftigaste jag någonsin varit med om! Det här är något jag aldrig kommer att glömma!

Inga ord kan beskriva det här! Men jag gör ett försök!  

Det var ett planerat kejsarsnitt! Jag, en barnmoska och en barnmorskestudent kom in i själva operationssalen där det redan stod ett helt team uppradade omkring kvinnan. Jag ställde mig brevid en kille som också var studerande av något slag, och tillsammans så stod vi där och såg på när läkarna snittade upp magen och sen plockade ut ett helt nytt litet liv, en liten minimänniska, en liten kille!

Glädjetårarna bara rann ur ögonen på mig, jag var så oerhört lycklig i just det ögonblicket - när man först såg bebisen, när man hörde de förska skriken, och när man såg glädjen i pappans ögon när han fick se sin son, och glädjen i alla andras ögon också för den delen! Det är helt obeskrivligt! Jag vred på skallen och tittade på killen som stod brevid mig, har lite svårt att placera honom i ålder eller exakt vad han läste till, det hör ju inte hit egentligen, men han var väl några år äldre än mig!

Men, han såg precis lika lycklig ut som jag kände mig! Det strålade ur ögonen på honom, det rann glädjetårar där också.

Jag vet inte vad som var bäst -  att vara med om själva kejsarsnittet, att verkligen få vara med i verkliga livet och se när ett nytt liv föds. Eller att se den där speciella glädjen i allas ögon! Hela kombinationen var underbar! Den syntes så tydligt i pappans ögon, men också väldigt tydligt i killens ögon, han som stod brevid mig. Jag fick en känsla av att det betydde lika mycket för honom som det gjorde för mig att få vara med om det här. Det behövdes liksom inga ord oss emellan, man förstod ialla fall! 

Lillkllen som föddes vägde 3740  gram och var 51 cm lång! 

Hahah, jag hade kunnar mörda någon för att få killens ögonfransar - bara på tal om fiskmåsar! Vilka ögon säger jag bara...

Jag kommer alltid att minnas det här, alltid! Jag har alltid älskat att se förlossningsprogram på tv, både vanliga förlossningar och kejsarsnitt. Det som berört mig mest är den där speciella glädjen som bara finns vid såna här tillfällen. Jag har alltid drömmt om att få uppleva den själv nån dag, att stå där och få vara med vid den största händelsen man kan ha i livet, att vara med och se allas glädje! Nu har jag varit med!

jag har i flera år velat bli barnmorska! Det är en av mina drömmar, ett mål jag har!  Det var väl delvis på grund av den där obeskrivliga glädjen jag fastnade för barnmorskeyrket... Nu har jag upplevt det här.. och det är Obeskrivligt!!

hahaha... undrar hur många gånger jag använt ordet obeskrivligt i det här inlägget?

Nu ska jag smälta dagens intryck och vänta på min rumskompis, ska följa med henne på en biltur till Porjus fram och tillbaka ikväll!

Var med på operation idag - en prolaps och en vaginal hysterektomi! Tyckte att det var helt galet intressant! Jag kände mig som ett litet barn på julafton som väntar på att få öppna julklappar. Förmodligen lyste det ur ögonen på mig av intresse och glädje!  Älskar att få vara med och se när läkarna gräver i människor ( det där lät hemskt ) men jag är så faschinerad ( stavning ) över hur mycket man kan göra via en operation, endast fantasin som sätter gränser känns det som! Dock föredrar jag att ha patienterna i vaket tillstånd, dvs jag skulla inte vela jobba som operationssköterska eller jobba på operation över huvud taget. Patienterna sover ju bara. Men det är kul att vara med nån gång ibland!

Dessutom var det Piff & Puff som opererade, det gjorde ju allt bara bättre!    Fick  all operationspersonal att asgarva när jag nämnde att jag tyckte de två läkarna liknade Piff & Puff! Dom smågnabbades på skoj hela tiden, precis som de två ekorrarna brukar göra! 

Den ena läkaren tog sig dessutom tid att berätta en massa under op, vad som var vad, varför dom gjorde si och så osv! Dom här två läkarna jobbar dessutom på mottagningen och avdelningen, så jag har ju som hunnit bekanta mig med dom nu i en vecka när jag har " jobbat " med dom. Det kändes som en fördel nu under op. Hade det varit någon helt obekant opererande läkare så tror jag att jag mest bara hade blivit ståenes och inte förstått så mycket. Men nu förstod jag, tack vare att han berättade så mycket! Det gör allt bara roligare! Dessutom var det inte planerat att jag skulle vara med på den  här operationen! Dom kom att tänka på mig en stund innan dom skulle börja, och helt plötsligt så var jag iförd såna där superultramega snygga operationskläder och inne i opsalen!

För er som inte riktigt förstår vad jag svamlar på om nu, så kan jag säga att en vaginal hysterektomi är när man tar bort livmodern, vanligtvis så görs det via ett snitt i magen, men den här gången blev det en vaginal! En prolaps ( framfall ) är när inre organ trillar/ buktar ut ur kroppsöppningar! Kvinnor drabbas av framfall i underlivet, då handlar det om framfall av bakre eller främre slidväggen, eller om livmoderframfall, då livmodern faller ner mot slidan. Om jag har fattat allt rätt av egna erfarenheter som jag fått nu under praktiken av det jag sett,  så kan också delar av ändtarm, tjock/tunntarm också " trilla/ bukta ut " genom slidan... 
Det ser ganska läbbigt ut!

Dålig bild, men ja...

Så idag har det alltså tagits bort lite grejer, saker har kapats, sytts, förstärkts, snittats och stramats upp för att hållas på plats!  

Nu orkar jag inte förklara mer, lite svårt att förstå allt själv också, men nu har jag försökt förklara i alla fall!

Nu ska jag glo lite tv, det är ju mot alla odds nu!