Rubriker..det är bra knepigt det!  Har nästan alltid samma besvär med att hitta en bra rubrik, jag vill ju att dom ska vara lite spännande, mystiska, eller något åt det hållet. Man kan ju alltid skita i en rubrik, men det vill jag inte heller. Det ser så tråkigt ut. Nu har jag ju ialla fall en rubrik, om den sen var bra eller dålig?..det låter vi vara osagt.

Innan jag valde rubrik så gick jag ner och frågade mina kära föräldrar om rubriker, men fick ingen som jag riktigt fastnade för.

Jag är en sån som måste ha en bra rubrik för att kunna skriva, och när jag väl har en så bara flyter det  som en båt på vatten. Har redan det här inlägget klart i huvudet.

Ialla fall, pappa tyckte att jag kunde skriva om min hund, som är väldigt mystisk för tillfället. Han matstrejkar igen, äter inte som han ska, vilket är ganska vanligt vad det gäller han. Han har ju sina stunder när han äter och när han inte äter. Men till saken, han har gått upp i vikt! Tre hela kilon, och

han äter ju knappt! Det är mysko.

Fick ett annat väldigt bra förslag av Müsli (<3). Hon tyckte att jag skulle ta

" Den människan glömmer jag aldrig" som rubrik.

Jag blev genast fäst vid den, men då kom jag till nästa problem. Exakt vem skulle jag skriva om? Det finns ju så många att välja mellan. Som vänner, släktingar eller bara någon konstig människa som man mött på stan, eller en gammal kärlek.

Det är ju ganska vanligt att skriva om någon som man varit riktigt kär i, och jag tror det är precis det jag ska göra. Just nu så känner jag för att göra det..sagt och gjort!

Du! -  Allt handlade om dig då. Vad jag än hade för mig, gjorde eller tänkte så fanns du alltid i närheten. Om du inte befann dig under samma tak ( dvs skolan ) så fanns du alltid i mitt bakhuvud. Enklaste sättet att beskriva hur det var nog är nog genom att skriva att du var som en liten borr eller skruv. Du praktiskt taget borrade dig in i mitt huvud, fyllde igen hålet efter dig och nu sitter det en skruv där, som hela tiden skaver till lite extra så fort jag ser dig.

Precis allt med dig gör mig ju helt knäsvag. Då menar jag allt!

Ögonen, dom där som är så grymt mörka, nästan svart,  som är så vakna, pigga och uppmärksamma som när som helst stannar på en för att vila där ett tag. Sen leéndet, som du kan fyra av som en raket! Och bara ditt kroppsspråk, sättet du rör dig!

Inte undra på att jag föll för dig, och det konstigaste av allt! Jag känner dig inte! Visst, vi har utbytt ord, blickar leénden som säger mer än allt. 

Hjälp vilka minnen jag har av dig, alla finns kvar, så tydligt som om jag upplevde dom igår. Och allt hände ändå för lite mer än ett år sedan.

Men jag har nog inte riktigt glömt dig, nej det har jag inte. Frågan är bara Om jag tycker om dig på samma sätt fortfarande? Hur ska man veta? Ska jag behöva se dig tillsammans med en anna tjej för att få veta?! Nej, jag vill inte få reda på vad jag känner. Inte på det sättet ialla fall.

Kan inte sätta fingret på vad det är, men något är det. Jag har bara en käsnla av att det finns ganska mycket under ytan vad det gäller dig. Om jag bara visste vad?

Nu ni, något att fundera över? Är det verkligen den som ni tror att det är?

Jag vet att några av er kommer att gissa fel, andra är inne på rätt spår och endel hade jag kunnat väcka mitt i natten och be om namnet på människan och dom hade svarat rätt!

Jag måste ju helt seriöst galen! Här har jag suttit, skrivit en massa smörja om allt och ingenting. Precis som vanligt! Egentligen om ingenting. Och jag lyckas ändå få till ett jättelångt inlägg. Herre gud!

Vad skriver jag om egentligen som tar sån plats?! 

Men jaja, folk gillar det tydligen. Mina vänner gör det ialla fall <3. Tack för att ni är underbara! <3 Jag älskar er verkligen.